Inez mammas stjärna och stolthet

Sitter och läser igenom min förlossningsberättelse och jag känner hur starkt jag kan leva mig in i den trotts att det om 1 vecka och 4 (snart3) dagar är ett helt år sedan. Det är verkligen så mycket kännslor som inte går att beskriva. Mammas älsklig håller på att bli stor, ett barn och inte en bebis längre, det känns så bra och hon är så duktig min flicka men samtidigt kan jag inte annat än längta tillbaka till året som varit, bara få uppleva den allra första tiden igen. Mycket har hänt och mycket kommer att hända, personen Inez kommer att utvecklas och bli mer och mer framträdanade som individ och självständig varelse. Tänk att jag just fått äran att följa och vägleda henne genom sin start i livet.. Helt UNDERBART.